#24 Vems vägar går Skolinspektionen?

Visst är det ett märkligt yrke vi har? Det diskuterar jag och mina kollegor ofta. Vi är här för våra yngsta, landets framtid när deras vårdnadshavare jobbar hela dagarna och de flesta av dem har ingen aning om hur förskolan fungerar och är uppbygd.

Jag älskar mitt jobb, de dagar man känner att man sett varje indevid och kunna bemöta deras behov, då är försolläraryrket som bäst! Men ofta blir man tvungen att slå knut på sig själv föra att få verksamheten att gå ihop och göra alla i förskolans värld nöjda. 

Allt som oftast känns det som att barnens behov blir nerprioriterade med alla kringuppgifter som ligger på oss te.x. möten, nätverk tar tid från barngruppen och kollegorna får den tiden arbeta men en eller två personal kort.  Att lägga in vikarier den tiden för att säkra barnens trygghet, hur skulle det se ut? 

Vi planerar en verksamhet som ska vara utformad ur barnperspektiv, den planen går ofta i kras då vi behöver agera köks – och städpersonal, adminsistratörer, vaktmästare, lokalförvaltare, schemaläggare…

Eller när vi blir kort om personal, då försöker vi hålla oss flytande för dagen och försöker se till att alla barn känner sig trygga. Efter sådanna dagar, ibland veckor känner man sig knappt som människa. Hur mycket längre orkar man?

Skolinspektionen fann inga brister i granskningen  av förskolan.. hur är det möjligt? När det är så många pedagoger som känner sig otillräckliga och blir mindre och mindre stresståliga, som går in i väggen, som byter yrke för att de inte orkar mer! 

Dessutom ser det inte ljust ut budgetmässigt för förskolan 2022, nya besparingar och fortsatt nedmontering då förskolan ska minska sina kostnader men 4%. Politikerna tycker alltså att verksamheten effektiviseras. TROTS att den redan är hårt belastad.

Förutsättningarna i förskolan behöver förändras för att barnen ska få den omsorg och utbildning de är lovade och behöver.

Melina Persäng Leg. Förskollärare Göteborg