#23 Det var en gång…

Det var en gång en nyexad förskollärare som tyckte hon hade världens bästa jobb. Barnen, lärandet, omsorgen och drivet att ge barnen de bästa förutsättningarna att ta sig an kommande utmaningar. Barnens äkta och oförställda rättframhet gav så mycket energi och glädje liksom förmånen att få ta del av deras kluriga och kloka tankar. Men den här sagan har inget ”så levde de lyckliga i alla år”-slut…Det har inte ens gått ett år och jag känner redan att glädjen är påväg att försvinna. Kvar finns bara stress, frustration och sorg. Sorg över att se uppgivenheten i alla fina kollegors ögon. Frustration över alla urusla beslut som tas uppifrån och som får ödesdigra konsekvenser ”på golvet”. Sist men inte minst- stress. Stress av otillräcklighet när antalet barn/pedagog omöjliggör att hinna se och bekräfta varje barn liksom att inte alltid kunna erbjuda en tröstande famn eller den välbehövliga närheten för att tanka energi. Slutligen stressen att inte kunna uppfylla förskolläraruppdraget, den stressen bryter sakta men säkert ner mig bit för bit….

Linnea Blom Leg. Förskollärare Åkersberga